Jag ser att det handlar om ett slags rymdskepp som ingår i en fredsbevarande styrka. Då tycker jag att marodör passar bäst in eftersom det gäller en militärstyrka.

© Svenska Akademien. SAOB spalt: M356; tryckår: 1943
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)

MARODÖR mar¹odö⁴r l. -åd- l. -ωd-, l. -æ⁴r, m., i oeg. o. bildl. anv. m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. -er. (förr äv. -deur)
[jfr t. marodeur; av fr. maraudeur, till maraud (se MAROD, adj.)]
[MARODÖR 0]
(i fråga om ä. förh.; jfr dock slutet) soldat som maroderar; äv. om person som följer efter en krigshär i avsikt att plundra o. d. Bytet .. fick mäst marodeurer som sig bakom armen (dvs. armén) hölt. KKD 3: 16 (c. 1705). Eftertruppen skall .. (bl. a.) upptaga alla marodörer och efterliggare. TjReglArm. 1867, 4: 76. QUENNERSTEDT IndSold. 34 (1887). – särsk. (fullt br.) i utvidgad l. bildl. anv.; särsk. om rovgirig(t) person l. djur, äv. liktydigt med: skadegörare, bandit o. d. Detta affall af folk – liksom civilisationens marodörer – hvilka .. lefva ej med utan mot sina likar, nämligen i lättja, på plundring och rof. GEIJER I. 6: 60 (1839). En af våra markers kringströfvande och allt lif mördande marodörer, katten. KNÖPPEL SvRidd. 32 (1912). De konsthandelns marodörer, som drevo sin lönande handel i storstädernas skumma bakgator och gränder. Form 1955, s. 238.